Hopp til hovedinnhold

Seminaret Finnskogperspektiver

30. september og 1. oktober 2026
Finnskogen eller Finnmarken- den skog där skogsfinnar slog sig ned är väl känd, inte minst i gränslandskapet mellan Sverige och Norge. Här är den skogfinska tillhörigheten stark och lever så väl materiellt som immateriellt. Konferensen ger perspektiv på finnskogens kulturarv och kulturmiljöer. Vi rör oss mellan historia och nutid bland gränstvister, kulturella spår och identitetsfrågor i ett landskap där man lever i, av och med skog. Temat belyser också hur kunskap byggs för framtiden.

Program

Les mer om innlederne nedenfor. Forbehold om endringer.

Onsdag 30. september

  • (11.15: Bussavgang fra Norsk skogfinsk museum til Juhola. Se valg i påmeldingsskjema)
  • 12.00-13.45: Lunsjutflukt til finnegården Juhola.
  • 13:55-17:30: Seminar, Norsk skogfinsk museum:
    • Norsk skogfinsk museum, Markus Degerman Varjaho
    • Finnskogens landskap och människor i förändring under fyra säkler, Gabriel Blad
    • Den skogfinske kulturens ränessans, Marja-Liisa Kainänen
    • Skogfinsk integration och gränstvister, Bo Hansson
    • Grenseoppgang, Ola Mörkhagen
    • D som i dotter, Elina Birkehag
    • Musikken på skogen, Stian Vestby

19.00: Middag med smaker fra skogen, Skaslien gjestgiveri

Torsdag 1. oktober

  • 09.00-12.30: Seminar, Norsk skogfinsk museum:
    • Finnskogens bygnadsarv, Monica Björklund
    • Dei gøymde kleda - skogfinsk kledearv, Vårhild Bakke Berntzen
    • Spåren i landskapet, Fredrik Krohn Andersson
    • På flyttefot: Skogfinner i Amerika, Terje Mikael Hasle Joranger
    • Jeg var her, Thomas Øian Mårud
    • Lunsj med smak av Finnskogen

Programmet avslutten med lunsj kl. 13.30. 

Tid: 30. september-1. oktober, lunsj til lunsj.

Sted: Skogfinsk museum (seminar) og Juhola finnegård (lunsjutflukt)

Overnatting og middag: Skaslien gjestgiveri

Overnatting

Overnatting bestilles av hver enkelt deltaker. Vi har en avtale med Skaslien gjestgiveri. Det er begrenset antall enkeltrom. Oppgi referansen Anno Museum 30.09 ved bestilling. 

Bakgrunn

Konferensen anordnas i samverkan med Norsk Skogfinskt museum inom ramen för det samarbetet mellan Värmlands museum, Anno Museum (i Hedmark, Norge) och Dalarnas museum som har etablerats sedan några år tillbaka. Samarbetet syftar till att i olika former och tillsammans byta erfarenheter och utforska olika ämnen för kunskapsfördjupning och forskning, för att utveckla verksamheten inom det museiområde som de tre organisationerna har gemensamt: regionalt kulturarv.

Om programet

Seminaret starter med utflukt til finnegården Juhola på svensk side. For de som vil er det felles busstransport fra Norsk skogfinsk museum. Det er også mulig å kjøre selv. Vi spiser lunsj i autentiske omgivelser før vi reiser til Norsk skogfinsk museum og fortsetter med et innholdsrikt seminarprogram med et bredt spekter av finnskogperspektiver. 

Elina Birkehag
Kunstner

Djupt inne i skogene arbeidet unge jenter, ned i tenåringsalderen, på setrene. Budskapet de risset inn i tømmerstokkene er i dag et levende arkiv, linjer mellom fortid og nårid og til unge menneskers behov for å sette spor: Här skriver vi vårt namn. Birkehag er kunstner, med utdannelse fra Royal Institute of Art in Stockholm og Gerrit Rietveld Academie in Amsterdam. Hun arbeider med skrift og inspripsjoner i relasjon til kropp, teknologi og tid.

Ola Mørkhagen
Militærhistoriker, tidligere avdelingsdirektør Anno Glomdalsmuseet

Finske immigranter stimuleres til å bosette seg i grenseskogene på 1600-tallet, og lenge er disse skogene "ingenmannsland". Men på begge sider av grensa gjøres det stadige forsøk på å hevde områdene som sine. 

Vårhild Bakke Berntzen
Klededesignar/kunstner

Den skogfinsk-inspirerte kledekolleksjonen "Myö oomme" fikk mye oppmerksemd fra media og publikum. Nå arbeider Vårhild Bakke Berntzn med i prosjekt som undersøkjer den skogfinske kledearven meir i djubda Kva kjelder finst, og korleis de inerer ein skogsindke klede i det heile teke?

Bo Hansson
Fritidsforskare bosatt i Norra Värmlands gränstrakter

Bo Hansson har under många år forskat kring de norsksvenska finnskogarna. Släktforskning och intresse för historia och byggnader har gett honom denna som han säger nyttiga hobby vilken också har resulterat i flera artiklar och böcker. Här berättat Bo om skogsfinsk integration, gränstvister och kampen om resurser för överlevnad.

Stian Vestby
Musikk- og kulturforsker, institutt for kunstfag og kulturstudier, Universitetet i Innlandet

Musikken og dansen på Finnskogen kjenner ingen grenser. Slektskapet mellom folkelig musikktradisjon i USA, Sverige og Norge er påtagelig. Innen country og danseband føler skogens folk seg hjemme. Stian Vestby er førsteamanuensis ved musikk- og kulturforsker ved Institutt for kunstfag og kulturstudier, Universitetet i Innlandet. 

Terje Mikael Hasle Joranger
Fag- og forskningsdirektør, Anno Norsk utvandrermuseum
Professor II, Universitetet i Innlandet

Sverige og Norge, ble fra slutten av 1500-tallet og på 1600-tallet befolket av finske bønder som flyttet fra Savolax-regionen. På 1600-tallet kom etterkommerne til flere av skogfinnene på svensk side til å flytte på nytt, denne gangen til kolonien Nya Sverige i det unge Amerika. På 1800-tallet kom en ny utvandrerbølge fra begge sider av grensen som del av en større emigrasjonsbølge over Atlanteren. Hvem reiste, og hvorfor reiste de?

Gabriel Bladh
Professor i samhällsvetenskapernas didaktik, Karlstad universitet

Gabriel Bladh tar med oss på en målande historisk resa in i nutid i detta landskaps föränderlighet i relation till förändrade försörjningssätt och betydelselandskap. Från skogsfinsk bosättning och nybrända svedjor, via slåttermarker, torpexpansion och lönsam timmerhandel fram till skogsbolag, fritidshus och kulturreservat. Det är också en resa över många generationer.

Marja-Liisa Keinänen
Professor emeritus, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet

Det skogsfinska språkets och kulturens slocknande gradvis i 1800-talets Värmland. En revitaliseringsprocess uppstod i början av 1900-talet vilken intensifierades mot slutet av 1900-talet. Målsättningen bland aktiva var att kartlägga och värna om det skogsfinska kulturarvet. Men vilken del av kulturarvet valde man att lyfta fram, och vad valdes bort? Vad har förändrats under 2000-talet och vilka faktorer har påverkat den utvecklingen? Keinänen är verksam vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Monica Björklund
Bebyggelseantikvarie, Värmlands Museum

Det skogsfinska byggnaderna är vikta identitetsbärare och gårdarna med kvarvarande äldre bebyggelse bär höga kulturhistoriska värden. Vad har vi att värna idag och hur kan man med moderna metoder lära mer om byggnaderna och hur de uppförts.

Fredrik Krohn Andersson
Kulturmiljöspecialist och FOU-ansvarig, Värmlands Museum

Den skogsfinska migrationen i Sverige och Norge är påtaglig och betydelsefull. Den tidiga migrationen och vad som kallas kolonisationsfasen under sent 1500-1600-tal är väldokumenterad. Dock har få arkeologiska undersökningar gjorts. Under hösten 2026 genomförs en arkeologisk utgrävning på en skogsfinsk bebyggelseenhet Norra Värmland. Här får ni ta del av erfarenheter och resultat.

Kristine Lundsbakken, Thomas Øian Mårud
Formidlere, Anno Glomdalsmuseet

Musikk tar ingen plass i knytter og reisekister. Den har blitt med på flyttelass over hav og sjøer, fra Finland til Sverige og Norge, fra Finnskogen til Amerika og tilbake igjen. Musikken formidler tidsbilder og følelser fra menneskene før oss og fra tider som har gått. Smakebiter fra Finnskogens musikkarv (Lundsbakken) og fra produksjonen "Jeg var her" (Mårud).